MITTLIVOCHMINRESA

Jag förstår inte hur människor tänker ibland.

Jag var ute med Moira på en promenad när jag ser en tjej som hade flygit av cykeln som verkligen hade jätteont någonstans, så jag gick det och frågade hur vad som hänt.

-Hon har bara flygit av cykeln, hon klarar sej. Sa en gubbe som stog där.

-Ska jag ringa en ambulans? Sa jag eftersom jag var orolig och om jag inte brydde mej så hade jag ju bara gått förbi, men jag frågade.

-Nej det har vi redan gjort sa gubben, hur snäsigt som helst till mej, och gav mej en elak blick och ville tydligen att jag skulle gå därifrån, så jag sa "hoppas det går bra" och gick, eftersom jag inte kunde göra något. Kanske trodde gubben att jag var en liten irriterande tonåring. När jag gick möte jag ambulansen för övrigt. Men jag förstår mej inte på sådana människor, man säger att man kan ringa en ambulans och får ett sådant snäsigt svar tillbaka, det tycker jag bara är taskigt. Visserligen hade de ju redan ringt ambulansen, men för det så behöver man absolut inte svara snäsigt och elakt tillbaka. Så tänk på det läsare!

 

 

 

Puss, eran bloggerska